Värkarna
Andas in genom näsan, andas ut genom munnen! Vid 21 tiden igår började mina värkar att komma, dom gjorde ont och varade mellan 30-40 sekunder med 2.5 till 3.5 minuters mellanrum. Det höll på såhär fram till halv två tiden i natt. Sedan började det avta och kom oregelbundet allt mer och mer. Jag kunde inte somna, hann liksom inte komma till ro från nästa värk skulle komma. Baby åkte iväg till jobbet vid sex tiden och där låg man själv i sängen och hade ont lite då och då. Men vid halv åtta tiden började det komma värkar som blev regelbundna igen. Nu varade dom mellan 41 till 53 sekunder och kom med 2.36 till 3.20 minuters mellanrum. Jag orkade inte ligga kvar i sängen mera och gick upp för att fixa till håret, och fylla i brynen så gott som jag kunde. Ringde till mamma och pappa, ville dom skulle hämta upp mig och Zakimbo så man slapp vara ensam när det gör så ont. Pappa kom som en blixt från himlen och sedan åkte vi iväg för att handla goda bullar till frukosten. Nu ligger jag här och har oregelbundna värkar igen, men är så sjukt trött i hela kroppen så vilar mig i sängen tillsammans med Zakimbo och Wilma !!
Vecka 40
Jag har ont i magen idag. Inga förvärkar eller något sånt det gör bara ont neråt. Men det kommer ändå inte hjälpa så mycket för hon vill ju stanna där inne känns det som. Men vi längtar och vi går på nålar tills dagen är här..
Vecka 40
Vecka 39
Smulan, jag har idag bruit dig i 39 veckor och jag har längtat efter dig redan från starten av detta lopp. Men snart har vi nått MÅLET och du kommer komma och vara med oss hela livet. Jag älskar dig så mycket och jag längtar efter dig för varje dag som går. Jag hoppas du snart kommer att komma till oss.
När pappa och mamma tittade tillbaka för någon dag sedan hur mammas mage har förändrats och växt med tiden, kunde vi inte förstå att tiden verkligen har gått så snabbt. Det kändes inte som det var längesedan man läste på en sticka och vi åkte iväg för det första ultraljudet i vecka 7. Där vi såg två prickar som var hjärtat som slog. Magen fortsatte att växa lite och i vecka 13 gjorde vi ännu ett ultraljud för vi inte kunde vänta ända tills vecka 20 för att få se våran fina bebis. När vi såg dig där sprattla med armar och ben kom tårarna ner från våra kinder. Det var helt otroligt där låg du.
Men den stora dagen, då vi hade passerat vecka 20 och fick reda på om du var en flicka eller en pojke var något alldeles extra som jag hade gått och väntat på länge. Min största önskan redan som yngre var att få en flicka första gången och när jag fick reda på att min dröm blev sann så grät jag verkligen av LYCKA. Jag trodde inte det var sant att jag verkligen skulle få en tös. Men naturligtvis så är jag ju glad över vad som helst bara barnet är friskt och mår bra..
Mamma och pappa satt där med listor långa och kom inte överrens om vad våran lilla flicka skulle heta. Det varv många sura miner mest från mammas håll då jag tyckte pappa sa nä till allting jag kom på. Men tillslut fick min hjärna upp det prefekta namnet och vi gick där och sa det fram och tillbaka i flera dagar innan vi kom på att det var vår lilla flicka.. Vi älskar dig M "Smulan"
Vecka 39 " 38+0 "
Förlossningen
Vi kom in där vid nio tiden igår kväll och blev bemötna med öppna armar. Dom var så super trevliga och gulliga ska ni veta. Och vi fick ett rum med en gång, där dom satte igång en maskin där vi fick följa min livmoders rörelser och härtljuden på Smulan. Man skulle ligga där i 45 minuter och trycka på en knapp varje gång hon rörde sig. Som tur var när dom satte igång detta så fick jag äntligen känna min dotters sparkar och rörelser igen. SKÖNT!! Hon var en livlig liten bebis som mådde jätte bra där inne fick vi höra av barnmorskan. Men hjärtljuden pendlade som bara den och det har det aldrig varit så. Först låg dom mellan 145-150 sedan åkte dom upp till 189 gick ner till 30 osv..
Dom tog även blodtryck på mig och dom tog blodprover innan doktorn kom in till oss. Vi låg där inne i ett förlossningsrum och det var ju bättre än vad jag hade föreställt mig. Jag som har varit livrädd inför detta och verkligen sett en annan bild på allting, kan nu lugnt andas ut när jag fått se hur det mesta är där inne. Kommer bli hur bra som helst när det väl går igång.
Doktorn kom vid halv tolv tiden och jag var helt färdig i hela kroppen. Jag hade legat där i sängen och haft så sjuktligt ont, spytt fyra kräkpåsar och jag var så in i helvetes trött att knappt ögonen orkade hålla sig uppe. Doktorn ville lägga in oss på prenatal avdelningen för att hålla koll på mig under natten, och fler prover skulle tas eftersom jag har smärta i magen. Dom kom in till förlossningen hämtade oss jag fick åka rullstol in till rum 20. Men när vi satt där sa vi till om att vi ville åka hem och sova hemma. Men dom ville först ta proverna på levern och fick göra det. Och är det något som inte står rätt till så ringer dom till oss. Och blir det värre med magsmärtorna så ska vi ringa in igen. Men vi kom hem vid ett tiden i natt och det var skönt att få gå och lägga sig i sin egna säng och försöka sova ut.
Zakimbo Mamma & Smulan
Jag har fått världens finaste påg för två år sedan som jag älskar obeskrivligt mycket. Han är ens lilla ögonsten och kommer alltid finnas där hos en vart man än går. I magen ligger där världens bästa mirakel, min lilla flicka som jag älskade från första stund, fast jag inte har träffat henne så vet man att man älskar henne mest av allt i hela världen.
Jag är så lycklig och jag vet att Zakimbo kommer bli en sån fin storebror till Smulan. Många tror att han kommer bli en svartsjuk hund bara för han alltid har fått min kärlek och uppmärksamhet hela tiden. Jag har behandlat honom som min egna son, än som en hund. Men jag kommer ha tid för min lilla pojke fast lilla Smulan kommer komma till världen. Aldrig ska jag svika dig Zakimbo. Älskar er så mycket <3
Gravid och Lycklig
Vecka 38
92.8% har jag redan gått av min graviditet och 260 dagar har passerat förbi oss med en storm. Alltså har jag bara 20 dagar kvar innan det är BF.
Men ni som läser bloggen, hade varit roligt att veta vad ni tror.
Hur mycket kommer Smulan att väga?!
Hur lång kommer hon bli?!
Vilket datum kommer hon att komma tror ni?!
Vecka 38
Sammandragningar & Förvärkar
Denna natten har absolut inte varit den bästa om jag säger så. Då jag knappt kunnat vända mig i sängen för det har gjort så satans ont i bäckenet i hela ryggen där nere och magen såklart. Men jag har försökt att andas igenom detta så gott som jag har kunnat och gått upp och ner hela natten lång på toalettbesök. Hon tycker ju på neråt som bara den att det kan sticka till i underlivet ordentligt..
Men nu är det rätt så lugnt och jag njuter av lite frisk luft och bra musik med ett glas vaniljyoghurt :-)
Vecka 37
36+0 (Vecka 37).. Ja veckorna rullar på som aldrig förr. Nu vill jag ha henne här, längtar så jag blir galen.
Allting var så bra så!
Mitt blodtryck låg idag på: 140/69 så det var ju verkligen super bra om man jämför med hur det har sett ut innan. Mitt SF-mått ligger idag på 34 och hjärtljuden är 150. Så allting var som det skulle, skönt att veta.
När hon skulle känna som Smulan var fixerad så trodde jag att jag skulle svimma så jävla ont det gjorde herregud. Hon kände knappt huvudet så det är väldigt väldigt långt ner om vi säger så. Bara en liten bit av skallen kände hon. Nu har jag äntligen fått svar iallafall och nu har alla ni andra också fått det som frågar mig om detta. Barnmorskan undrade även om jag hade ont när jag kissade, men det bara trycker och det känns som man knappt får ut det liksom. Men det är normalt eftersom hon ligger så pass långt ner.
Min järnmedicin behöver jag ta mycket av innan förlossningen drar igång och också lite efter förlossningen om man blöder mycket. Men hon tyckte det inte var lönt att ta prover på hur dom låg nu, då hon tittade hur det låg sist vi var där. Jag såg väldigt pigg ut fick jag också höra!! Skönt att veta att man ser pigg ut, men det visste jag redan sedan innan då jag inte är så trött som många andra är.
Vecka 36
Förlossningsbrevet är skrivet och klart. Nerpackat i skötväskan som också är packad med det som behövs med till en förlossning. Såklart är det vissa saker som också ska få vara med, men det får man liksom ta efter hand om man har glömt det. Man har ju så många runt omkring en som stöttar en för varje steg man tar. Så det finns alltid någon som kan komma med dom sista sakerna till förlossningen om man så önskar det.
För varje dag som går önskar jag så mycket att få träffa våran underbara Smula. Jag vill så gärna att dagen ska komma då hon finns här hos oss. Detta är en obeskrivlig känsla hur underbart det är att få bära sitt egna barn. Så underbart att bara jag skriver detta så kommer några glädje tårar..
Vecka 36
Dagens Gravida Elina
Vecka 35
Helt sjukt om bara fem veckor är Smulan beräknad att komma till världen. Man har ju länge vetat att tiden går fort, men nu den sista tiden har den gått fortare än någonsin. Min mage har sjunkit som bara den och många gånger när man går för mycket känner man riktigt hur hon trycker på neråt. Känns både i magen och hela underlivet kan jag säga er. Obehaglig känsla då det händer. Även kissar man nu också ännu ännu fler gånger och det är jätte svårt att kissa dessutom. Det känns liksom tungt eller att det inte vill komma ut riktigt..
Men jag längtar som bara den tills dagen är kommen då hon ligger på mitt bröst och sover. Jag vill så gärna att hon ska komma nu. Men självklart vill jag också att hon ska stanna kvar i magen tills hon är helt färdigutvecklad. Men låt lilla Smulan ändå komma snart längtar ihjäl mig efter min älskade goding där inne <3
Vecka 34
Men är det smärtan man är rädd för? Nä för ont vet jag att det kommer att göra. Men kommer man kunna klara av smärtan och kan jag andas mig lugn fast det gör så ont? Ja klara alla dom andra det så klarar ju jag det också. Det finns en sak som gör mig mest rädd och det är samma sak som hände mamma när hon födde mig. Jag vill inte vara nära döden, jag vill inte det liksom och absolut vill jag iheller inte dö på kuppen. Det är min mest oro över detta här som gör mig vettskrämd.
Jag vet att jag kommer få världens underbaraste och finaste dotter man kan tänka sig. Och jag vet att jag kommer klara av min förlossning utmärkt tillsammans med min älskade baby vid min sida och såklart barnmorskan som kommer säga åt mig vad jag ska göra och när jag ska göra det. Klart man är nervös då man aldrig gjort detta förr. Men jag försöker inte tänka på det så mycket, utan tar det när det väl kommer!